Journalistförbundet har idag lämnat remissyttrande över utredningen ”Personuppgifter och mediegrundlagarna”, SOU 2024:75. Utredningen har haft två olika uppdrag. Dels att utreda grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser, dels att utreda grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden.
Utredningens föreslag om att slopa grundlagsskyddet för söktjänster omfattar alla personuppgifter. Journalistförbundet avstyrker utredningens förslag.
Stöd saknas för att problem skulle minska
Journalistförbundet delar inte utredningens slutsats att det finns ett behov av att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden.
– Vi ifrågasätter inte att de problem som lyfts fram i utredningen är verkliga och allvarliga, men det saknas i utredningen stöd för att problemen skulle minska genom det förslag som utredningen lägger fram, säger Journalistförbundets ordförande, Ulrika Hyllert.
Rättsdatabaser viktiga för journalister
Avseende behovet av att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser, anser Journalistförbundet att det, till skillnad från vad som är fallet med söktjänster som offentliggör ”harmlösa” uppgifter av typen civilstånd, finns fog för att påstå att vissa söktjänster med lagöverträdelser är problematiska ur personuppgiftssynpunkt.
– Samtidigt finns det, vilket också framgår av utredningen, ett stort behov för journalister att kunna använda rättsdatabaser. Inte minst för att kunna kartlägga och rapportera om kriminella nätverk och korruption. Vi anser att behovet av att skydda den enskildes integritet måste vägas mot journalisters och andra yrkesgruppers behov av tillgången till rättsdatabaser, säger Ulrika Hyllert.
Utredningen föreslår en begränsning av grundlagsskyddet som innebär att det i lag får meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter. Det gäller bara uppgifter som ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa. Undantaget gäller också bara om offentliggörandet innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas:
- personuppgifternas karaktär
- omfattningen av offentliggörandet
- syftet med offentliggörandet
Risk att yttrandefriheten begränsas
När det gäller utformningen av det föreslagna grundlagsundantaget kan det enligt Journalistförbundet ifrågasättas om det, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, går att införa den typen av generell inskränkning av yttrandefriheten avseende alla uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden som utredningen föreslår.
I stället krävs det att lagstiftaren identifierar vilka personuppgifter som i så fall ska omfattas av inskränkningen i yttrandefriheten och att detta tydligt motiveras. Problemet med utredningens förslag är också att ordalydelsen, det vill säga det som faktiskt ska stå i grundlagen, ger väldigt små garantier för att reglerna inte kan användas för att begränsa yttrandefriheten också för medier som bedriver traditionell journalistisk verksamhet.
– Vi har på kort tid sett hur många av världens demokratier gått i en mer auktoritär riktning. Vi vet också att medierna är bland de första som attackeras när ett land autokratiseras. Inte sällan handlar det om att politiker vidtar repressalier mot medier och journalister som rapporterar om politiker på ett sätt som politikerna ogillar. Utredningens förslag innebär att det öppnas upp ett stort hål i grundlagen som möjliggör för en auktoritär regim att införa en lagstiftning som slår direkt emot en av de saker som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är tänkta att skydda – rätten att granska makten och dess företrädare, säger Ulrika Hyllert.
Otydligheter kring källskyddet och meddelarfriheten
Enligt Journalistförbundet leder förslaget också till en osäkerhet om var gränsen för det grundlagsskyddade området går. Detta är problematiskt inte minst eftersom en tydlighet i frågan är viktig för tillämpningen av källskyddet och meddelarfriheten.
– Det måste vara glasklart var gränsen för det grundlagsskyddade området går. Vi kan inte ha en ordning där källor blir osäkra på om källskyddet gäller eller inte. Utredningens förslag lever inte upp till de krav på förutsägbarhet som vi måste kunna kräva, säger Ulrika Hyllert.
Otydlig ansvarsfördelning
Det är också oklart i utredningen vilken myndighet, IMY eller Justitiekanslern, som ska hantera de gränsdragningsfrågor som kommer att uppstå. Enligt Journalistförbundet är det på det grundlagsskyddade området Justitiekanslern som i första hand gör bedömningen av huruvida grundlagen är tillämplig eller inte. Det följer av TF 9 kap. 1 §, i vilken det stadgas att ”Justitiekanslern ska vaka över att de gränser för tryckfriheten som anges i denna grundlag inte överskrids.”
Journalistlistförbundet avstyrker utredningens förslag, men för det fall att regeringen trots allt går vidare med förslaget anser Journalistförbundet att undantaget bör begränsas till personuppgifter om lagöverträdelser. Journalistförbundet anser vidare att det är viktigt att journalisters behov av att fortsatt kunna använda rättsdatabaser med denna typ av uppgifter tillgodoses inom ramen för en sådan reglering.
Läs hela Journalistförbundets remissvar här.