I februari år publicerade Dagens ETC granskningen ”Gänghotellet”. Den visar att en hotellkedja i Sverige frekvent förekommer i polisens utredningar av grova brott.
Underlaget till artikeln bygger på 42 domar från 2023 och 2024 gällande gängrelaterade våldsdåd, där hotell använts i anslutning till dåden. Men i framtiden kan den här typen av granskningar kanske inte längre göras. Detta eftersom det nu ligger ett lagförslag gällande tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De innehåller i dag undantag som gör att vissa känsliga personuppgifter som inte får offentliggöras.
1. Stopp för Hitta.se och Acta Publica
Nu föreslås undantaget i grundlagen utvidgas till att omfatta alla personuppgifter som ordnats så att det går att söka eller sammanställa dem, med andra ord skulle databaserade söktjänster som Hitta.se och Acta Publica inte bli förenliga med lagen.
– Det handlar om ett stort ingrepp i grundlagarna. De tidigare utredningarna på området har försökt reglera frågan genom så små ingrep som möjligt i grundlagen. Nu har utredaren tagit fram yxan och kapat bort en rejäl bit av grundlagsskyddet, säger Ulrika Hyllert.
Men det här lagförslaget är inte det enda som skulle göra jobbet svårare för dig som medlem och alla andra journalister. Här är några andra som kan bli verklighet inom de närmaste åren:
2. Sekretess i 150 år
Promemorian ”Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – några frågor om sekretess” (Ds 2024:34) innehåller förslag om stora inskränkningar i offentlighetsprincipen för vissa Nato-relaterade handlingar. I promemorian föreslås att sekretessen i vissa fall ska kunna gälla i hela 150 år.
– I praktiken innebär förslaget att det är andra Nato-länder och inte Sverige som har makten över vilka uppgifter som ska omfattas av sekretess och inte, sa förbundsordförande Ulrika Hyllert i samband med att Journalistförbundet skickade in sin remiss.
3. Förundersökningar offentliga först efter dom
I dag blir förundersökningar allmän handling när åtal väckts. Men nu föreslås en ändring och förundersökningarna ska inte tillgängliggöras förrän dom redan har fallit. Det här motiveras bland annat med att förhörspersoner och detaljer i utredningarna behöver skyddas.
Men om förslaget skulle bli verklighet skulle omfattande fall som Think Pink-härvan eller Lundin Oil-målet inte kunna granskas förrän flera år efteråt.
– Ett dråpslag mot journalistik som granskar och rapporterar om några av vår tids viktigaste samhällsfrågor, skrev sex kriminalreportrar på DN Debatt på höstas.
4. Nya regler för Signal och WhatsApp
I dag behöver företag som tillhanda håller meddelandetjänster som Signal och WhatsApp inte följa reglerna om datalagring. De har därför ingen skyldighet att lagra uppgifter om vem som har skickat meddelanden och när.
Men nu finns det ett skarpt förslag om att även dessa tjänster ska omfattas av så kallad anpassningsskyldighet. Företagen behöver alltså se till att till exempel hemlig avlyssning kan verkställas.
– Anonymitet på nätet är en mänsklig rättighet. Kryptering är livsviktigt för visselblåsare i länder som Belarus och Turkiet – bokstavligt talat, skrev Ulrika Hyllert på Svenska Dagbladets debattsida i början av 2025.
5. Signalspaning inom Sveriges gränser
Försvarets radioanstalt (FRA) har rätt att bedriva signalspaning – avlyssna telefonsamtal, mejl och SMS – utanför Sveriges gränser på uppdrag av bland annat regeringen och Försvarsmakten. Enligt ett nytt lagförslag ska de nu få göra samma sak i Sverige i händelse av krig, krigsfara, brådskande situationer och även i övningssyfte.
– Det finns stor risk att det här kommer att påverka journalisters möjlighet att garantera källor anonymitet, säger Tove Carlén.