Idag fattade regeringen beslut om lagrådsremissen ”En lag om public service”. I remissen finns regeringens förslag om en ny public service-lag som presenterades första gången i maj när Göran Hägglund överlämnade public service-kommitténs förslag till kulturminister, Parisa Liljestrand. Den nya public service-lagen ska utgöra en ram för regleringen av public service och innehåller därför inte alla frågor som kommer att vara avgörande för den kommande tillståndsperioden 2026-2033.
Medelstilldelningen avgörande
En fråga som inte behandlas är till exempel hur mycket pengar bolagen kommer att tilldelas under tillståndsperioden. Detta var också en fråga som kommittén inte lyckades enas kring. Regeringen lade tillsammans med Sverigedemokraterna fram ett eget förslag, som Journalistförbundet och många andra remissinstanser anser är otillräckligt. Oppositionen reserverade sig mot förslaget och menade att det kommer att behövas mer pengar.
– Medelstilldelningen är på många sätt avgörande för public service-bolagens förmåga att leva upp till de krav som ställs i sändningstillstånden. Därför är det väldigt olyckligt att det inte tycks finnas en bred politisk majoritet i frågan. Jag hoppas fortfarande att partierna ska kunna överens om en rimlig nivå för finansieringen, annars väntar stora nedskärningar inom public service, säger Journalistförbundets ordförande, Ulrika Hyllert.
Inskränkning av yttrandefriheten
En fråga som behandlas i den nya lagen om public service är frågan om opartiskhet och saklighet. Idag gäller att tillstånden ”får förenas med villkor som innebär att sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt”. Enligt förslaget i lagrådsremissen ska det införas en bestämmelse i den nya public service-lagen om att ”programverksamheten ska utövas opartiskt och sakligt”. Eftersom villkor i sändningstillstånden ska godkännas av public service-bolagen innebär förändringen att regeln blir tvingande, eftersom bolagen inte längre ges möjligheten att godkänna villkoren.
– Även om skillnaden i praktiken kan tyckas liten är det en viktig principiell fråga att lagstiftaren inte inför lagkrav om att medier ska rapportera på ett visst sätt. Det innebär en inskränkning av yttrandefriheten som inte kan anses proportionell vare sig avseende public service eller andra mediebolag, säger Ulrika Hyllert.
Granskning riskerar skapa problem
En annan fråga som Journalistförbundet var kritiska till i sitt remissvar, men där regeringen gått på utredningens linje, är frågan om vilket innehåll som Granskningsnämnden ska kunna pröva. I lagrådsremissen föreslår regeringen att även material som public service-bolagen lagt ut på sociala medier ska kunna bli föremål för prövning hos Granskningsnämnden. Enligt Journalistförbundet borde bara innehåll som omfattas av grundlagsskydd kunna bli föremål för prövning. Enligt förslaget ska bara konton i sociala medier som ”kontrolleras” av public service-företagen kunna granskas men det riskerar enligt Journalistförbundet att skapa gränsdragningsproblem, vilket i sin tur kan skapa problem för enskilda journalister.
– Det kan framstå som enkelt om det handlar om en användare på sociala medier som representerar ett public service-företag och har företagets namn i profilnamnet. Desto svårare blir det om det handlar om ett konto som är kopplat till en enskild medarbetare till exempel en programledare. Även om tanken är att ett sådant konto inte ska omfattas riskerar det att skapa problem, säger Ulrika Hyllert.
Journalistförbundet varnar också för att det finns en uppenbar risk för smittoeffekter, det vill säga att det lyfts krav på att liknande regler införs avseende andra medier i den del det saknas grundlagsskydd.