Preventivlagen tillkom efter 9/11 för att förhindra terrorism. Den var utformad för att myndigheterna skulle kunna övervaka medborgarna även om det saknades brottsmisstanke, om syftet var att motverka vissa som det hette ”särskilt allvarliga brott som kan anses utgöra ett hot mot vårt demokratiska samhällssystem”.
Den 1 oktober i år utökades preventivlagen till att omfatta även andra, mindre allvarliga, brott som till exempel grovt narkotikabrott. Bakgrunden är att det finns ett behov av att motverka organiserade brottslighet. Journalistförbundet delar uppfattningen att det är viktigt att lagföra organiserad brottslighet. Det saknas dock i Sverige en legaldefinition av organiserad brottslighet och lagstiftningen uppfyller därför inte de rättssäkerhetskrav som enligt Journalistförbundet bör kunna ställas på denna typ av lagstiftning.
Förslaget innebära att fler hemliga tvångsmedel kommer bli tillåtna att använda. Till exempel kommer det gå att bygga personer utan att det finns någon konkret brottsmisstanke mot personen. Enligt Journalistförbundet kräver dessa omfattande möjligheter till övervakning att skyddet mot att journalister och deras källor övervakas förstärks. Detta är avgörande för att källskyddet ska kunna värnas vilket är avgörande för allmänhetens förtroende för journalister och deras möjligheter att skydda sina källor.
När det gäller förändringarna i inhämtningslagen ser Journalistförbundet en ökad risk för att uppgifter om journalister kommer att inhämtas i och med förändringarna. I utredningen föreslås till exempel att rättssäkerhetsgarantier i form av domstolsbeslut ska tas bort. Enligt Journalistförbundet är domstolsprövning en viktig rättssäkerhetsgaranti och viktigt för att garantera att källskyddet respekteras.
Läs hela remissvaret här:
Utredningen ”Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel 2” (SOU 2023:60) finns här:
Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel 2 (regeringen.se)