Covid-19: Frågor och svar – anställd

Vad händer om du blir sjuk? Kan du välja att jobba hemma? Kan du bli utan lön om arbetsgivaren inte låter dig komma till jobbet? Här svarar Journalistförbundet Rådgivning på några av de vanligaste frågorna från anställda med anledning av covid-19.

Vad händer om jag blir sjuk?

Då utgår sjukpenning och arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 dagarna. Regeringen har beslutat att tillfälligt slopa karensavdraget. Beslutet gäller från den 11 mars och 2 månader framåt, med möjlighet till förlängning. Om man är sjuk stannar man helt enkelt hemma, och då får man ersättning redan från första dagen. Regeringen har även beslutat att det inte krävs läkarintyg under de första 14 dagarna.

Observera: Du måste själv ansöka om ersättning för karensavdraget hos Försäkringskassan. Du ansöker om ersättning via Mina Sidor hös Försäkringskassan. Ersättningen är på 700 kronor oavsett lön. Läs mer här.

I kollektivavtalet finns dock en inskränkning i rätten till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen det vill säga utfyllnaden, i det fall en medarbetare anses ha vållat sin egen sjukdom. Detta kan möjligen bli en fråga i de fall medarbetare reser till riskområden, som myndigheter avråder från resa till, på semester. Se nedan angående semester till riskområden.

Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

Jag har en sjukdomshistorik som gör att jag är orolig och vill jobba hemifrån. Min chef tycker jag ska jobba som vanligt, så länge jag inte har läkarintyg på att jag tillhör riskgrupp. Vad kan jag göra?

Du kan inte på eget bevåg stanna hemma, det kan ses som arbetsvägran. Arbetsgivaren har skyldighet att göra allt som går för att undvika risk för ohälsa. Innan du som reporter åker ut på ett jobb ska en riskanalys göras. Ta kontakt med ditt skyddsombud om du behöver hjälp att resonera med din chef om alternativ. Ytterst har skyddsombudet möjlighet att lägga skyddsombudsstopp på arbetet om det finns allvarlig fara för arbetstagarens liv och hälsa.

När kan man få smittbärarpenning?

Den som av läkare konstaterats vara smittad, eller kan vara smittad, av en allvarlig sjukdom kan få smittbärarpenning av Försäkringskassan. Smittbärarpenning kan också utges för den tid det tar att besöka läkare för att konstatera smitta. Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Du måste ha ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Du kan få knappt 80 procent av din lön i smittbärarpenning, men högst 804 kronor per dag. Smittbärarpenning ska samordnas med andra ersättningar. 

Journalistförbundets kollektivavtal innehåller ersättningar om utfyllnad vid smittbärarpenning, som är identiska med vad som gäller vid sjukpenning.

Om du inte kan arbeta kan du ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. 

Du kan också få ersättning för resor du behöver göra till läkarundersökningar, kontroller eller behandlingar och ska då ansöka om det hos Försäkringskassan. I samband med ansökan ska du då skicka in kvitton på dina resekostnader och kvitton som visar att resorna gällde en sjukdom som är allmänfarlig enligt smittskyddslagen. Mer information finns hos Försäkringskassan.

Vad händer om min arbetsgivare säger att jag inte får komma till arbetsplatsen?

Arbetsgivaren kan bestämma att du ska arbeta hemifrån och då utgår lön under denna tid.

Jag har varit på semester i Italien och nu säger min chef att jag ska vara hemma i 14 dagar utan lön. Är det korrekt?

Journalistförbundets inställning är att medarbetare som står till förfogande för att utföra arbete har rätt till lön. Arbetsgivare kan dock låta en medarbetare arbeta hemifrån med lön. Om denna situation uppstår bör du kontakta din fackklubb i första hand, annars Journalistförbundet Rådgivning.

Den enskilde har dock ett ansvar ett ansvar enligt smittskyddslagens 2 kap 1 – 2§§.

Smittskyddslag (2004:168) 2 kap 
1 § Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.

2 § Den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk.

Den som vet att hen bär på en allmänfarlig sjukdom är skyldig att lämna information om smittan till andra människor som hen kommer i sådan kontakt med att beaktansvärd risk för smittoöverföring kan uppkomma

Kan jag kräva att få arbeta hemifrån om jag känner mig orolig?

Du måste vara överens med din arbetsgivare om att du ska arbeta hemifrån. 

Kan min arbetsgivare sätta upp regler för vad jag får göra på min fritid?

Nej det kan arbetsgivare inte göra men det är viktigt att ta sitt ansvar vad gäller att undvika smitta genom att följa myndigheters rekommendationer gällande covid-19. 

Kan min arbetsgivare skicka ut mig att bevaka ett riskområde?

Om din arbetsgivare vill skicka dig till ett riskområde så måste hen först se till att det finns åtgärder som i möjligaste mån eliminerar alla risker för fara och ohälsa med uppdraget. Sådana åtgärder kan vara skyddsutrustning, utbildning, tydliga säkerhetsrutiner eller andra speciella åtgärder. Om du fortfarande känner en allvarlig fara för liv och hälsa i samband med uppdraget ska du säga det till arbetsgivaren och kan i normalfallet avbryta uppdraget.

Om arbetsgivaren fortsatt insisterar på att du ska utföra ett arbete som kan innebär fara för liv och hälsa så kan du vända dig till skyddsombudet som kan lägga ett skyddsstopp. Då avbryts allt arbete till dess att Arbetsmiljöverket har avgjort om det är lämpligt eller inte utifrån rådande förutsättningar.

Kan min arbetsgivare skicka ut mig att bevaka en konferens med 300 personer?

Givetvis bör rekommendationer från myndigheter följas. Arbetsgivare ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och det innebär att det kan bli aktuellt att göra en riskbedömning där man ser över vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta anställda för risk för smitta. Riskbedömningen ska göras i samråd med skyddsombud.

Se Arbetsmiljöverkets hemsida vad gäller arbetsmiljöansvar vid smittorisk

Arbetsgivaren har med kort varsel ändrat vårt schema. Måste inte det förhandlas?

Arbetsgivaren ska normalt och på eget initiativ förhandla med klubben innan beslut om viktigare förändringar i verksamheten fattas. Detta framgår av 11 § i medbestämmandelagen (MBL).

Om det finns synnerliga skäl har arbetsgivaren dock en möjlighet att fatta beslut om viktigare förändring innan föregående förhandling. Vissa arbetsgivare har menat att alla förändringar med anledning av coronaviruset skulle falla under denna undantagsregel.

Det är absolut inte uteslutet att vissa corona-relaterade frågor kräver så snabba beslut att de skulle kunna genomföras utan föregående förhandling. Det är dock något som måste avgöras från fall till fall.

Journalistförbundet tycker det är bra om de lokala parterna har en samsyn kring behovet av snabba och effektiva beslut. I stället för att fastna i formaliafrågor rekommenderar förbundet att lokala parter inrättar en samverkansgrupp för att snabbt och enkelt kunna stämma av uppkommande frågor.

Kan arbetsgivaren dra in redan beviljad semester under våren?

Beviljad semester gäller, men vill arbetsgivaren att man skjuter upp den så kan man utifrån läget så klart diskutera det, och då också komma överens om kompensation för exempelvis bokad resa. Arbetsgivaren kan dra in semestern och begära att man ska arbeta och man måste följa det, men arbetsgivaren kan då bli skadeståndsskyldig.

Vad händer med a-kassan om jag blir uppsagd på grund av arbetsbrist efter att ha omfattats av korttidsarbete?

Din a-kassa beräknas då på den lön du haft innan tiden med korttidsarbete. Korttidsarbete är så kallad överhoppningsbar tid enligt 16d ALF (Lag om arbetslöshetsförsäkring).

Hur når jag Journalistförbundet om jag har andra frågor?

Du kan mejla vår Journalistförbundet Rådgivning. Våra ombudsmän hjälper till så fort de kan. 

Senast ändrad 30 november 2021