Foto: Plattform/Johnér

Sommarvikarie? Vi svarar på dina frågor!

Publicerad 1 juli 2025

Här har vi samlat frågor som kan dyka upp under sommarjobbandet. Undrar du något mer? Journalistförbundets rådgivning nås via mejl hela sommaren. Välkommen med dina frågor och funderingar!

Vilket medlemskap ska jag ha?

Fråga: Jag är studentmedlem och har fått ett sommarvikariat – hur ska jag tänka med medlemskapet? 

Svar: Om du ska fortsätta studera efter sommaren kan du ha kvar ditt studentmedlemskap, och ändå få fackligt stöd, råd och hjälp. Du behåller din låga avgift, ditt studentpresskort och andra förmåner. Om du däremot har studerat färdigt behöver du ansöka om yrkesverksamt medlemskap. Läs mer och ansök här. Observera att a-kassan är separat, den behöver du gå med i så snart du börjar jobba. Det finns många olika a-kassor att välja mellan, men den vanligaste i vår bransch är Journalisternas a-kassa.

Bli tryggare på arbetsmarknaden – bli medlem!

Kan jag förhandla upp min lön?

Fråga: Jag är erbjuden förlängning på mitt sommarvikariat – kan jag förhandla om lönen?

Svar: Ja, det är fullt möjligt. Vi rekommenderar att du tar varje chans du kan till att förhandla upp din lön. Kolla gärna av nivån och förhandlingstips med lokala fackklubben, vår lönestatistik eller Journalistförbundet Rådgivning

Arbetsgivaren har inte skyldighet att erbjuda dig någon annan lön än den ni redan varit överens om, men du har rätt att ta upp frågan och försöka förhandla. Har du erbjudanden från andra arbetsgivare ökar förstås dina förhandlingsmöjligheter.

Sjuk på sommarjobbet
Foto: Plattform/Johnér

Vad händer om jag blir sjuk?

Fråga: Hur fungerar det om jag blir sjuk när det är jag som är vikarien?

Svar: Som anställd över en viss på förhand bestämd tid har du samma rätt till sjukledighet och sjuklön som tillsvidareanställda. Är du i stället anställd ”per timme” ser reglerna annorlunda ut. Är du osäker på vad som gäller bör du kontakta den lokala journalistklubben eller Journalistförbundet Rådgivning

Vabb på gång
Foto: Lisa Wikstrand/Johnér

Kan jag vabba?

Fråga: Hur fungerar det om jag måste vabba när det är jag som är vikarien?

Svar: Som vikarie har du samma rätt att vara ledig för att vabba som tillsvidareanställda. På dagspressområdet och inom Public Service finns också rätt till en löneutfyllnad som innebär att arbetsgivaren ersätter mellanskillnaden mellan ersättningen från Försäkringskassan och 90 procent av din lön.

Kan jag ta ut semester?

Fråga: Har jag som vikarie rätt att ta ut semester?

Svar: Enligt Semesterlagen kan man komma överens om att semesterledighet inte ska läggas ut om en anställning beräknas vara kortare än tre månader – det är vanligt att arbetsgivare vill teckna sådana överenskommelser. På avtalsområdena Tidskrift och Etermedier gäller omvänd regel: Semesterledighet utgår inte om man inte kommer överens om det. Har man inte semesterledighet betalas i stället semesterersättning ut. Kolla med din lokala journalistklubb om du är osäker på vad som gäller för dig. Och du kan alltid fråga arbetsgivaren om det kan göras ett undantag.

Hur kort lunch är okej?

Fråga: Mina lunchpauser blir sällan längre än 20 minuter. Är det okej?

Svar: Red först ut om du har obetald lunchrast eller betalt måltidsuppehåll – och hur långt detta får vara. Om du har en timmas obetald lunchrast är den tiden din och du kan äta i lugn och ro. Om du har måltidsuppehåll får du betalt även för tiden när du pausar och äter, men du behöver förlägga din lunch så att det fungerar med verksamheten. 

Exakt hur lång en lunchrast ska vara finns inte reglerad i någon lag, men det brukar vara praxis med minst 30 minuter. Sedan är det viktigt att fundera på varför din lunch blir så kort. Ligger uppdragen för tätt eller känner du att det är svårt att säga nej om du får frågan om du är redo att ge dig av från redaktionen? Ta hjälp av klubben eller kollegorna om du behöver någon mer bakom dig när du markerar.

Egna konton i sociala medier
Foto: Plattform/Johnér

Måste jag använda mina egna sociala medier?

Fråga: Kan arbetsgivaren kräva att jag använder mina privata sociala medier-konton i jobbet?

Svar: Nej, i princip inte. Det hindrar dock inte att du frivilligt till exempel länkar till artiklar du skrivit eller inslag du medverkat till, men arbetsgivaren kan inte kräva det.

Måste jag använda min egen mobil?

Fråga: Kan arbetsgivaren kräva att jag använder min privata mobiltelefon på jobbet?

Svar: Nej. Journalistförbundet rekommenderar att företagets mobiltelefoner används, bland annat med hänsyn till källskydd, journalistisk integritet och vikten av att hålla isär privatliv och arbete. Företaget kan föreslå att ni ska göra ett avtal om att du använder din egen mobiltelefon, och att du ska få ersättning för detta. Du kan gå med på det om du ser att det är skäligt. Men vi avråder från detta. Ibland står det redan i annonsen att man förväntas använda privat utrustning, så då brukar det vara med i avtalet från start.

Om jobbmobilen går sönder ska din arbetsgivare omgående se till att den ersätts med en annan. Enligt lag är det din arbetsgivare som har ansvar för att dina arbetsverktyg fungerar och att din arbetsmiljö är bra, och åtgärder ska göras skyndsamt.

Bil, dator, telefon, kamera, höj- och sänkbart skrivbord, luftkonditionering, belysning, arbetsbelastning – oavsett vad det är som saknas eller inte fungerar så ska du kunna kontakta närmaste chef och få problemet löst. Det är klart att du själv, om du vill, kan försöka lösa det kortsiktigt genom att till exempel använda din privata telefon eller låna en annan bil, men det är inte okej som långsiktig lösning.

Måste jag använda min egen bil och kamera?

Fråga: Kan arbetsgivaren kräva att jag använder min privata utrustning eller bil på jobbet?

Svar: Se ovan. Står det redan i annonsen för jobbet så brukar det ingå i avtalet från start. Men då är det av yttersta vikt att du ser till att din utrustning är rätt försäkrad.

Köra bil på jobbet
Foto: Mats Lind/Johnér

Får jag betalt för min restid?

Fråga: Jag har fått ett uppdrag som innebär att jag måste åka iväg från redaktionen och det kommer inte vara klart förrän kl 18 när min arbetsdag tar slut. Får jag betalt för tiden det tar att åka tillbaka till redaktionen då?

Svar: Rätten till restidsersättning eller övertidsersättning finns reglerad i kollektivavtal och svaret kan se olika ut beroende på hur lång resan är och om du måste tillbaka till redaktionen efter uppdraget eller inte. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal har du i princip ingen rätt till ersättning om det inte framgår av ditt anställningsavtal. Är du osäker på vad som gäller i din situation bör du kontakta din journalistklubb på arbetsplatsen eller Journalistförbundet Rådgivning.

Hjälp jag är för långsam!
Foto: Plainpicture/Johnér

Jag är för långsam på sommarjobbet – vad ska jag göra?

Fråga: Efter att jag tog min journalistexamen i våras har jag nu börjat på mitt första sommarjobb på en redaktion. Kraven är höga, vilket också är roligt, men problemet är att jag inte riktigt hinner med. Jag går ofta hem en timme senare än vad jag ska enligt schemat. Jag blir väldigt stressad av att känna att jag är för långsam, så vad ska jag göra?

Svar: Din redaktör eller den som arbetsleder dig för dagen har ansvar att planera arbetet så att du hinner utföra ditt jobb inom arbetstiderna i ditt schema. Det är inget konstigt i om du som är nybörjare jobbar lite långsammare än andra, det är en faktor som chefen behöver ta hänsyn till. Någon enstaka gång kan det inträffa oförutsedda händelser som gör att du behöver arbeta övertid men det ska ske i undantagsfall.

Sker övertidsarbete ofta eller med viss regelbundenhet kan det handla om brister i organisationen. Arbetsgivaren har därför en skyldighet att föra bok över allt övertidsarbete.

När du märker att planeringen för dagen är på väg att spricka behöver du så snart som möjligt ta kontakt med din redaktör och stämma av vad som behöver göras för att arbetet ska hinna bli klart. Kanske ni behöver prioritera annorlunda eller går det att be en kollega stötta upp?

Jobbar du övertid ska du kompenseras med övertidsersättning. Att du är ovan vid rollen innebär inte att du ska behöva jobba längre dagar. Observera att du behöver stämma av med chefen innan du börjar jobba övertid.

Får du inte den stöttning du behöver av arbetsledningen kan du prata med skyddsombudet eller den lokala journalistklubben för att få hjälp.

Bli tryggare på arbetsmarknaden – bli medlem!

Roligare jobb kan locka
Foto: Maskot/Johnér

Vad gör jag om jag får ett roligare jobb?

Fråga: Jag har fått erbjudande om ett annat jobb som börjar innan mitt vikariat är slut. Hur gör jag nu?

Svar: Det beror på vad som står i ditt kontrakt. Har du en uppsägningstid i kontraktet gäller det att du säger upp dig enligt de tidsramar som anges där. Men de flesta kontrakt för vikarier skrivs utan uppsägningstid och då måste du jobba anställningstiden ut. Däremot går det alltid att diskutera med både din nuvarande och din kommande arbetsgivare och se om det går att komma fram till en lösning som fungerar både för dig och för dem. 

Har vikarier också rätt till kompdagar?

Fråga: Har även vikarier rätt till SKL-dagar?

Svar: Är du anställd på ett företag som omfattas av dagspressavtalet eller tidskriftsavtalet så har du också rätt till särskild kompensationsledighet (SKL).

Vilken anställningsform du har spelar ingen roll men för att tjäna in dagarna behöver du komma upp i en viss längd på din anställning under kalenderåret. För att kvalificera dig till din första SKL-dag som vikarie behöver du ha arbetat minst två månader. Din andra dag har du tjänat in efter fyra månader. Har du arbetat åtta månader eller mer är du berättigad tre dagars särskild kompensationsledighet.

Om du är osäker på om du är berättigad SKL-dagar eller inte kan du kontakta den lokala journalistklubben.

Anställningsform
Foto: Maskot/Johnér

Varför ska jag veta min anställningsform?

Fråga: Vad innebär ”anställningsform”? Jag har förstått att jag behöver ha koll på min anställningsform men vet inte riktigt varför.

Svar: Grunden på svensk arbetsmarknad är tillsvidareanställning. Visstidsanställningar är dock tillåtna. Det betyder att om du och företaget i samband med att anställningen ingås inte kommit överens om ett slutdatum för din anställning så gäller den tills vidare. Eftersom reglerna för visstidsanställningar ser olika ut beroende på vilken grund som finns för visstidsanställningen behöver du vara noga med att det tydligt anges i ditt anställningsavtal vilken anställningsform som tillämpas för just dig. 

Det finns en rad olika anställningsformer för visstidsanställningar på arbetsmarknaden. Exempelvis vikariat, tidsbegränsad anställning, ”anställning för särskilda behov”, programanställning, särskild visstid och så vidare. Och alla skiljer sig åt vad det gäller när de kan användas, om de är företrädesrättsgrundande, hur länge man kan arbeta på dem och när de kan omvandlas till tillsvidareanställning. Du behöver alltså uppdatera dig kring vilken anställningsform som arbetsgivaren vill anställa dig på och vad det innebär för dig. 

Ställ frågor till arbetsgivaren och prata gärna med journalistklubben om du behöver hjälp. Saknas kollektivavtal är det anställningsformerna som finns i Lagen om anställningsskydd som företaget kan tillämpa men finns kollektivavtal är det avtalets anställningsformer som gäller, och de kan se annorlunda ut jämfört med lagen.

Senast ändrad 11 juli 2025