Ansiktsigenkänning i realtid med hjälp av AI-teknik är som huvudregel förbjudet inom EU. Förslaget i promemorian innebär att Sverige använder sig av det undantag som finns i AI-förordningen avseende ansiktsigenkänning för brottsbekämpande ändamål. Ansiktsigenkänning som används för brottsbekämpande ändamål har många likheter med hemliga tvångsmedel och är nära besläktat kameraövervakning. För Journalistförbundets medlemmar är det frågor som är viktiga ur källskyddsperspektiv. Journalistförbundet har därför på ett principiellt plan ett stort intresse av att lagstiftningen lever upp till högt ställda krav på rättssäkerhet.
Journalistförbundet anser att det finns vissa brister i förslaget när det gäller tydlighet och förutsägbarhet, vilket påverkar rättssäkerheten. De krav som ställs när avseende när tekniken ska få användas är för lågt ställda, särskilt mot bakgrund av att AI-systemen enligt AI-förordningen bara får användas om det är ”absolut nödvändigt”. Enligt Journalistförbundet saknas det också vissa rättssäkerhetsgarantier som till exempel offentligt ombud. Offentliga ombud är viktigt för att upprätthålla bestämmelser som skyddar uppgifter som omfattas av journalisters tystnadsplikt (källskyddet). Enligt Journalistförbundet bör ett beslut om ansiktsigenkänning i realtid också innehålla en motivering till varför beslutet nödvändigt och proportionerligt.
Journalistförbundet anser att det är viktigt att det finns tillstånd för användning av ansiktsigenkänning i realtid och avstyrker därför förslaget om att det i vissa fall inte ska krävas tillstånd. Journalistförbundet anser vidare att det bör införas en bestämmelse motsvarande rättegångsbalken 27 kap, 22 § (avlyssningsförbudet). Det vill säga om det material som samlas in avser uppgifter som omfattas av en journalists tystnadsplikt ska materialet omedelbart förstöras.
Journalistförbundet avstyrker förslaget om sekretess och förordar ett rakt skaderekvisit som möjliggör insyn. Journalistförbundet avstyrker också förslaget om att inskränka meddelarfriheten.