Det var på torsdagen regeringen och Sverigedemokraterna presenterade en proposition om en ny lag för public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033. Förslagen som presenterades på presskonferensen bygger på public service-kommitténs utredning som presenterades för ett år sedan och som innebär att det breda uppdraget fortsatt ska gälla, vilket Journalistförbundet välkomnat.
Saknas bred politisk majoritet
Kommittén var dock inte överens om en av de viktigaste frågorna – finansieringen. Regeringen väljer nu att gå vidare med bara Sverigedemokraterna och frångår därmed en lång tradition av breda politiska överenskommelser på det mediepolitiska området.
– Även om kommittén inte lyckades komma överens om finansieringen fanns en förhoppning att regeringen skulle försöka hitta en bred politisk majoritet för sitt förslag innan det överlämnades till riksdagen. Nu blev det inte så. Det är ytterst allvarligt, inte bara för public service-bolagens långsiktiga styrning, utan även för hela den svenska mediepolitiken i framtiden, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Förslaget är underfinansierat
Tidöpartiernas finansieringsförslag innebär att bolagen får en uppräkning av anslagen på tre procent första året, 2026. Sedan ska uppräkningen trappas ner för att de tre sista åren, 2031–2033, ligga på bara en procent. Tidöpartierna menar att det på totalen i princip motsvarar en uppräkning per år på två procent. Journalistförbundet, och public service-företagen själva, menar att Tidö-partiernas förslag är underfinansierat.
– Vi vet att bolagen kommer att ha stora kostnader kopplat till inte minst beredskapsuppdraget och vi välkomnar därför ökningen 2026. Det Tidöpartierna inte lyckas svara på är varför de i praktiken bygger in stora sparkrav i slutet av tillståndsperioden. Förslaget går inte ihop, vilket även Ekonomistyrningsverket som är regeringens egen expertmyndighet, pekat på, säger Ulrika Hyllert.
Kritik mot ökad granskning
Journalistförbundet har även riktat kritik mot bland annat förslagen som handlar om ökad granskning. Enligt förbundet är den granskning som redan finns omfattade och ytterligare granskning blir administrativt och ekonomiskt betungande för bolagen.
– Vi är särskilt kritiska till förslaget om att det ska genomföras ”en forskningsstudie för att på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet”. Vi ser en uppenbar risk att regeringen på det sättet kan bestämma granskning av innehållet som enligt grundlag är förbehållen granskningsnämnden, säger Ulrika Hyllert.
Välkomnar förslag kring textning
Förslaget innebär också att tillgänglighetskraven utökas. Villkoret skärps så att det framgår att språkvårdsfrågor ska beaktas särskilt i verksamheten. Genom detta förtydligas att språkvårdsansvaret även omfattar att verksamheten med olika digitala verktyg och textning är av hög kvalitet, samt att översättningar görs korrekt, både till och från det svenska språket.
– Vi välkomnar detta eftersom förbundets medlemmar som arbetar med textning har signalerat att de ser problem med kvaliteten i textningen. Det är en tillgänglighetsfråga men också en fråga om förtroende för public service och en yrkesstolthet för dem som jobbar med textning, säger Ulrika Hyllert.