Inga garantier för mediemångfald
Journalistförbundet har flera gånger lyft behovet av att förtydliga hur prioriteringen mellan lokala och rikstäckande medier ska se ut när mediestödet fördelas. Regeringen har i förordningen förtydligat att nämnden vid fördelningen får prioritera mediets insatser ”för grupper i samhället som är underförsörjda när det gäller journalistisk bevakning”. I utredning nämns minoriteter och unga som exempel på den typen av grupper. I förordningen finns dock inga garantier för att medier som bidrar till mediemångfalden prioriteras.
– Det innebär att mediestödets påverkan på mediemångfalden i Sverige nu blir avhängigt mediestödsnämndens goda vilja, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert och fortsätter:
– För oss handlar inte mediemångfald i första hand om vilken färg det är på ledarsidan. För oss som fackförbund är det viktigt att det finns många olika, livskraftiga, medieägare i Sverige. Det är en framtidsfråga och något som politikerna borde ta på större allvar, säger Ulrika Hyllert.
Risk för minskad frilansbudget
En annan viktig fråga för Journalistförbundet har varit möjligheten för medier att räkna med frilanskostnader i den stödgrundande kostnaden.
– Om medier inte får räkna in kostnader för att anlita frilansar ser vi en stor risk för att vissa redaktioner skär ner frilansbudgeten eftersom det är utgifter som inte är mediestödsgrundande, säger Ulrika Hyllert.
Regeringen har delvis gått Journalistförbundet till mötes. I förordningen finns en bestämmelse som säger att medier i den stödgrundande kostnaden även får räkna med ”kostnader upp till 200 000 kronor för redaktionellt material som köpts in enbart för det allmänna nyhetsmediet”.
– Det är så klart positivt för små medier som inte har stora frilansbudgetar, men vi ser en risk för att de större aktörerna som är beroende av mediestöd skär mer på frilansbudgeterna, säger Ulrika Hyllert.