Foto: Journalistförbundet

Flera orosmoln i beslutet om nytt mediestöd

Publicerad 15 november 2023

Det nya mediestödet har idag klubbats av Sveriges riksdag. Journalistförbundet ser två tydliga orosmoln. Tidöpartierna har inte lyckats lösa frågan om hur fördelningen ska se ut mellan lokalmedier och rikstäckande medier. Det saknas också en plan för hur demokrativillkoret ska tillämpas i praktiken.

Huvudfokus för det nya mediestödet kommer att bli tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet. I andra hand ska mediestödsnämnden se till mediemångfalden. Risken finns därför att vissa rikstäckande medier, som är i behov av stöd, kommer att bli utan. Riksdagen lämnar över till regeringen att lösa hur prioriteringen mellan lokala och rikstäckande medier ska se ut.
 
– Det går inte att bortse från att det förslag som Tidöpartierna och Centerpartiet nu röstat igenom inte tar ansvar för alla medier. De rikstäckande medierna riskerar att bli utan stöd och det tycks inte finnas någon reell vilja från regeringsunderlaget och Centerpartiet att lösa fråga i lag för att värna mångfalden av medier. Det är olyckligt och sätter våra medlemmar som arbetar på dessa medier i en osäker och utsatt position, och mediemångfalden riskerar att minska, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Mediefriheten naggas i kanten

Journalistförbundet har konsekvent motsatt sig ett demokrativillkor i mediestödet. Det finns flera anledningar till det, bland annat att det strider mot intentionen i grundlagen att en myndighet, på det sättet som föreslås ska granska och värdera mediers innehåll.
 
– Riksdagen har satt upp tydliga gränser för mediefriheten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Nu naggas den friheten i kanten. Vi har framfört att om en myndighet ska tillåtas granska innehåll på det sätt som föreslås så måste det gå att överklaga beslutet till en domstol, men tyvärr var det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som såg ett sådant behov, säger Ulrika Hyllert.

Orimligt långsam hantering 

Innan stödet kan börja betalas ut väntar dock flera ytterligare steg. Regeringen ska besluta om mediestödsförordningen, MPRT ska färdigställa föreskrifter och EU-kommissionen ska ge mediestödet grönt ljus.
 
– Den här frågan har hanterats orimligt långsamt. Vissa ärenden passerar regering och riksdag i raketfart men när det gäller stöd till medier verkar det få ta hur lång tid som helst. Det är inte ansvarsfullt mot de medier som just nu kämpar för att hålla verksamheten igång. Det säger tyvärr en del om hur högt regeringsunderlaget prioriterar frågan, säger Ulrika Hyllert.

Fått gehör för flera förändringar

Journalistförbundet har länge drivit frågan om att mediestödet behöver reformeras. Förbundet välkomnar därför det nya mediestödet. 

För journalistförbundet har det varit särskilt viktigt att säkerställa att mediestödet går till att täcka faktiska kostnader för att producera journalistik. Det är därför positivt att det nya mediestödet baseras på den årliga lönekostnaden, inklusive sociala avgifter, för den anställda personal som arbetar med journalistiska arbetsuppgifter.
 
– En fråga som har varit viktig för oss som förbund är att även kostnader för anlitande av frilansar måste få räknas med när den stödgrundande kostanden beräknas. Här verkar vi ha fått gehör vilket känns jätteskönt, säger Ulrika Hyllert.

Senast ändrad 21 december 2023