– Att vi lyckats komma överens om att lägstalönerna i avtalen i år höjs med 1350 kronor är extra viktigt på bemanningsområdet där lönerna är särskilt låga. På sikt har det här betydelse för hela kollektivets löner, säger Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
Förhandlingarna har utöver ett nytt kollektivavtal resulterat i att frågan om att kunna välja månadslön i stället för prestationslön kommer förhandlas lokalt på Marieberg Media. Detsamma gäller frågan om att medarbetare inte ska behöva vara tillgängliga för utbokning förrän efter 11 timmar, mot dagens 9 timmar, efter ett avslutat arbetspass.
– Självklart ska en bemanningsanställd kunna sova efter ett sent arbetspass, utan att vara orolig för att missa ett samtal om ett nytt arbetspass. Det handlar om våra medlemmars möjlighet till återhämtning och en god arbetsmiljö, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Överenskommelsen om nytt kollektivavtal för avtalsområdet bemanning mellan Journalistförbundet och Medieföretagen innebär:
Lönehöjningar på 4,1 procent från 1 april 2023
Lönehöjningar på 3,1 procent från 1 april 2024
Höjda lägstalöner med 1350 kronor från 1 april 2023
Höjda lägstalöner med 3,1 procent från 1 april 2024
Höjd praktikantlön med 5,4 procent från 1 april 2023
Höjd praktikantlön med 3,1 procent från 1 april 2024
Höjda inbetalningar till flexpension, med 0,2 procent från 1 april 2024
Förändringar i löneprocessen i kollektivavtalet (mer info nedan)
Viktig höjning av lägstalöner och praktikantlön
I det nya kollektivavtalet finns en satsning på de lägsta lönerna i avtalet, som i år kommer att höjas med 1350 kronor. Detta innebär att lägstalönerna höjs med 4,9 respektive 5,4 procent 2023.
Den lägsta lönen i avtalet för medlem med en akademisk examen höjs i år till 28 769 kronor och för övriga medlemmar till 26 281 kronor. Även praktikantlönen höjs i år med 5,4 procent till 13 141 kronor.
Förbättrad process för löneförhandlingar
I förhandlingarna har parterna utöver lönehöjningar lyckats komma överens om flera förbättringar i den löneprocess som finns i kollektivavtalet. En process som styr hur löneförhandlingarna på ett företag ska gå till. Bland annat kommer klubbar få större möjligheter att lyfta specifika grupper, det ska bli enklare för en medlem att få reda på hur ens lön ska kunna höjas och skrivningar om nyanställdas löner stärks.
– Vi har även tidigare ställt krav på förbättringar i löneprocessen, men inte kunnat komma överens med motparten Medieföretagen om det. Därför känns det som en välkommen framgång att vi denna gång kunnat förbättra flera delar i processen utifrån de problem som våra fackligt aktiva och medlemmar kunnat se, säger Ulrika Hyllert.
Som bemanningsanställd bedöms arbetsprestationen som regel av en chef på kundföretaget där medarbetaren är inhyrd. De centrala parterna har kommit överens om att det även är av stor vikt att kundföretagens bedömning inhämtas av bemannningsbolaget inför lönerevisionen, vilket har betydelse för medarbetarnas lönesättning och en fungerande löneprocessen.
För kontakt:
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, uh@sjf.se
Katarina Dahlskog, förhandlingschef, kd@sjf.se
Frågor och svar om det nya kollektivavtalet för avtalsområdet bemanning
När får vi höjda löner?
I det nya kollektivavtalet finns det två löneförhandlingar inplanerade under avtalsperioden.
Det finns en lönepott på 4,1 procent nu i år, med retroaktiva lönehöjningar från 1 april.
När avtalet nu är klart så kan chefer och fackligt aktiva på företagen informera medlemmar om processen för årets löneförhandlingar. Sedan kommer det även en lönehöjning nästa vår, utifrån en pott på 3,1 procent från 1 april 2024.
Är jag garanterad en viss summa eller procent?
Nej, det finns inte i det nya kollektivavtalet ett garanterat belopp eller en viss procent du har rätt att få i löneökning. Vi hade ett krav på att alla skulle få minst 1000 kronor, men vi kunde inte hitta en överenskommelse med Medieföretagen om detta.
Hur mycket motsvarar procenten i pengar?
Om vi tittar på avtalets värde 2023 så kommer du som medlem bidra med 4,1 procent av din månadslön till den lönepott ni har på företaget. Det är ur den lönepott som lönehöjningarna sedan fördelas individuellt. Här en tabell med vad 4,1 procent innebär i kronor, utifrån fyra olika månadslöner.
| Månadslön 29 000 kr | 1 189 kr |
| Månadslön 35 000 kr | 1 435 kr |
| Månadslön 42 000 kr | 1 722 kr |
| Månadslön 49 000 kr | 2 009 kr |
Varför får vi inte mer är 7,4 procent på två år, utifrån att inflationen är mycket högre?
Anledningen till att det blir just 7,4 procent är att vi som förbund följer vi det så kallade märket på svensk arbetsmarknad och att vi i förhandlingarna lyckats komma överens med Medieföretagen. Märket är ett riktmärke som parterna inom industrin sätter för hela den svenska arbetsmarknaden gällande kollektivavtalen längd och hur mycket som ska utgå i lönehöjningar under en avtalsperiod. Historiskt kan vi se att våra medlemmar fått reallöneutveckling och det så kallade märket har varit bidragande till det.
Hade vi som förbund i stället för märket valt att våra lönehöjningar ska följa inflationen, så hade vi också övergett märket som modell. Ett vägval som skulle försvåra våra förutsättningar att få reallöneökningar framåt. Det vi kan se är att vi under många år med låg inflation fått högre löneökningar än inflationstakten, tack vare märket.
Du kan läsa mer om märket här.
Vad innebär avsättningen till flexpension?
Det här är extra pensionsinbetalningar som företagen måste göra för dig – utöver tjänstepensionen som de redan betalar. Överenskommelsen om flexpension innebär att förstärkningen av pensionspremien successivt kommer byggas ut under flera kollektivavtalsperioder med upp till 2 procent. Det här innebär att du som medlem får bättre pension.
Under denna avtalsperiod görs en avsättning om 0,2 procent till flexpension. Det nya totala värdet av flexpensionen blir därmed 1,3 procent från och med 1 april 2024.
Överenskommelsen om flexpension ger också personer i slutet av arbetslivet en möjlighet att gå ner i arbetstid med bibehållen pensionsinbetalning.
När inleds de lokala förhandlingarna om månadslön och tillgänglig tid?
De lokala parterna har redan haft kontakt och förhandlingarna kommer att inledas inom kort.
Det har varit många tuffa krav på försämringar från arbetsgivarna i årets förhandlingar som förbundet lyckats stå emot. Vad handlar det om?
Vi som förbund och flera journalistklubbar har reagerat kraftfullt på arbetsgivarnas krav. I april skrev journalistklubbar inom Bonnier News att de förvånades över arbetsgivarnas krav och Ulrika Hyllert kommenterade arbetsgivaren krav. Du kan läsa uttalandena här.
Det blev i år bara mindre förändringar i avtalet, vad beror det på?
Det har generellt inte blivit några större förändringar någonstans på arbetsmarknaden där nya kollektivavtal tecknats under våren. Men vi har även som parter stått långt ifrån varandra.
Medieföretagen som vi förhandlat med har haft en lista med försämringar och vi har haft krav på förbättringar. Vi har därför fått lägga ner mycket av vår förhandlingstid på att stoppa försämringar, vilket vi lyckats med.
Varför gick vi inte ut i strejk för att få igenom fler av våra krav?
Som förbund är vi alltid redo att gå ut i konflikt när vi bedömer att det är den bästa vägen framåt för våra medlemmar. Något vi inte kunnat se varit fallet för dessa förhandlingar, efter att vi gjort en samlad bedömning.
Kommer vi som är fackligt aktiva få mer information om löneavtalet och de kommande löneförhandlingarna?
Ja. Förbundets kansli kommer gå ut med information och stöd till klubbar med anledning av förändringarna i kollektivavtalet.